Interaktion – Myndighetens nya fokus

Interaktion i undervisningen, enligt Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), handlar om växelverkan mellan studerande, undervisande personal och studiematerial. Det är inte en fråga om att mäta mängden interaktion, utan om att förstå kvaliteten, syftet och den röda tråden från utbildningsbehov till genomförande.

MYH:s tematiska kvalitetsgranskning (2026–2027) betonar att interaktion är en kärnkomponent i lärandeprocessen, särskilt i yrkeshögskolan där utbildningarna ska vara arbetslivsnära, aktiva och kompetensutvecklande.

1. Interaktion är en förutsättning för lärande, inte en metod
MYH lyfter att interaktion inte är en enskild aktivitet utan ett systematiskt arbetssätt där utbildaren skapar strukturer som gör att studerande aktivt bearbetar, tillämpar och fördjupar kunskap.

2. Fokus ligger på hur interaktionen möjliggörs
Det viktiga är inte hur mycket dialog eller grupparbete som sker, utan hur utbildaren planerar, leder och följer upp interaktionen så att den stödjer lärandemålen.

3. Interaktion ska vara genomtänkt och kopplad till arbetslivets behov
Eftersom YH‑utbildningar bygger på kompetenskrav från branschen ska interaktionen spegla autentiska arbetsprocesser, problemlösning och samarbete.

4. Utbildaren behöver kunna omsätta pedagogisk planering i praktiken
MYH betonar att en vanlig utmaning är att utbildare har en plan – men att den inte alltid realiseras i klassrummet.

1. Mellan studerande och studiematerial

Interaktion mellan studerande och studiematerial innebär övning av färdigheter och tillämpning av kunskaper med stöd av studiematerial. Det kan vara planering och genomförande av uppgifter med stöd av utrustning, verktyg eller andra material som motsvarar eller efterliknar de som används i arbetslivet. Att den studerande använder studiematerial innebär inte alltid interaktion. Att till exempel läsa en text kan vara en viktig förberedelse inför en interaktiv läraktivitet, men är i sig inte interaktion mellan studerande och studiematerial.

Exempel på interaktion mellan studerande och studiematerial:

• Bearbetar material eller skapar i en utbildningsverkstad (t ex övningsfrågor i ett levande dokument)
• Genomför övningar och löser uppgifter i simulator eller annan virtuell arbetsliknande miljö
• Övar på en arbetssituation med stöd av relevant utrustning
• Gör en plan eller beräkning med stöd utifrån metoder och teorier som tillämpas i arbetslivet

2. Mellan studerande och studerande

Interaktionen mellan studerande kan ske i realtid, på samma plats, genom digitala möten eller chattar. Det kan också vara i form av samarbeten och utbyten som sker med tidsfördröjning som till exempel i gemensamma forum eller e-post.

Exempel på interaktion mellan de studerande:

• Simulerar arbetssituationer gemensamt med andra till exempel genomföra ett rollspel
• Genomför uppgifter tillsammans med medstuderande, både för att utveckla samarbetsförmåga och för att ta del av hur andra löser samma uppgift
• Gemensamt reflekterar kring metoder och olika utfall i yrkesutövande och ger feedback till varandra

3. Mellan studerande och utbildare

Interaktion mellan studerande och utbildare innebär att utbildaren försöker stimulera den studerandes intresse för vad som ska läras ut och ge stöd för lärande. Interaktionen kan vara i realtid genom fysiskt möte, telefonsamtal, videokonferenser och chattar, eller med tidsfördröjning genom korrespondens via till exempel e-post och diskussionsforum.

Exempel på interaktion mellan studerande och utbildare:

• Har en dialog med undervisande personal utifrån diskussionsfrågor. Till exempel i samband med en föreläsning.
• Har en dialog med undervisande personal om den studerandes lärande till exempel utifrån uppgifter som den studerande genomför eller har genomfört
• Har diskussioner i studerandegruppen som modereras av undervisande personal
• Får respons på sina dokumenterade reflektioner kring sitt lärande i förhållande till kursmålen i en lärlogg

1. Interaktiv kursdesign – bygg in interaktion redan i planeringen

• Lärandemål kopplade till interaktionExempel: “Efter kursen ska den studerande kunna samarbeta i projektgrupp för att lösa branschspecifika problem.”
• Case‑baserad struktur där varje moment kräver dialog, analys och beslut
• Tydliga roller i grupparbeten (t.ex. projektledare, analytiker, dokumentatör)

2. Aktiv undervisning i klassrummet

• Think‑Pair‑Share – korta reflektioner → parvis diskussion → gemensam genomgång
• Digitala responssystem (Mentimeter, Padlet, Kahoot) för att fånga upp förståelse i realtid
• Rotationsmodeller: stationer där studerande arbetar med olika delmoment

3. Integrerad branschinteraktion

• Autentiska case från arbetslivet
  Studerande arbetar med verkliga uppdrag från företag
• Gästföreläsare som facilitatorer, inte bara föreläsare – de leder workshops, feedbacksessioner och problemlösning
• Simulerade arbetsmöten där studerande tränar kommunikation, beslutsfattande och konflikthantering

4. Interaktion genom digitala verktyg

• Samarbetsplattformar som Teams, Miro eller Figma för gemensamt skapande
• Asynkrona diskussioner i forum där studerande analyserar artiklar eller case
• Videofeedback från utbildare för att skapa personlig kontakt även på distans

5. Formativ återkoppling som interaktion

• Kamratrespons med tydliga kriterier
• Mini‑workshops där studerande presenterar halvfärdiga arbeten och får riktad feedback
• Exit tickets: korta reflektioner i slutet av lektionen som styr nästa undervisningstillfälle

6. Interaktion som del av examination

• Muntliga redovisningar med opponenter
• Gruppbaserade problemlösningsprov
• Simulerade kundpresentationer där branschrepresentanter deltar som “kunder”

Lyssningsvärt avsnitt om interaktion!