Flipped classroom, eller omvänt klassrum, går precis som det låter ut på att vända på hur undervisningssituationen vanligtvis är utformad, där de studerande får ta del​ av en föreläsning för att därefter hemma läsa in sig på materialet.

Tanken bakom flippat klassrum utgår ifrån att de studerande många gånger hänger med på det som händer i klassrummet men därefter kör fast hemma. Metoden syftar till att de studerande ska få djupare kunskap och förståelse för ett ämne genom att först arbeta själva, sedan reflektera och diskutera tillsammans med sina kurskollegor och dig som utbildare.

Rent praktiskt innebär det att de studerande tar del av de genomgångar och föreläsningar, som i huvudsak innebär en faktabaserad envägskommunikation från läraren redan innan lektionen. De tar del av kursinnehållet genom att till exempel lyssna på podcasts, läsa texter, titta på filmer eller inspelade föreläsningar. Detta gör att de studerande kan titta eller lyssna på ditt material i sin egen takt och repetera om så behövs. I samband med att de själva tar till sig kursinnehållet så kan det vara bra att stämma av deras förståelse genom självrättande övningar och quiz som du kan använda för att planera uppföljande aktiviteter.

Eftersom de studerande redan är väl förberedda inför lektionen så kan lektionstiden istället användas till fördjupning, diskussioner, reflektioner och tillämpningsövningar med utgångspunkt i de uppgifter som de studerande har arbetat med hemma och de frågor du har bett dem att besvara.

Tips på upplägg

  1. Fundera över vilka delar i kursplanen som är mer faktabaserade och därför med fördel kan ges i form av material som de studerande själva kan sätta sig in i inför lektion.
  2. Vilken typ av material passar bäst för att förmedla informationen? Här kan du blanda olika informationskällor beroende på innehållet. Några exempel
    1. Webbsidor
    2. Podcasts
    3. Filmer/YouTube
    4. Inspelade presentationer (se nästa avsnitt)
    5. Litteratur
  3. Strukturera materialet på ett tydlig sätt på lärplattformen. Namnge alla filer och länkar så att det är tydligt vad som hör till vilken lektion.
  4. Uppmuntra de studerande att ställa frågor på skolans lärplattform som de tillsammans i klassen kan svara på.
  5. Avsluta gärna varje avsnitt eller del med en eller ett par frågor som de studerande ska svara på så att du får feedback på om de förstått genomgången och om de har några frågor inför kommande lektion. Lättast är att skapa ett självrättande quiz i t ex Google Forms. Under följande lektion så vet du då vad som varit tydligt och vad som behöver förklaras ytterligare.
  6. Förbered olika diskussions- och reflektionsuppgifter, planera födjupningsövningar där de studerande måste implementera det de lärt sig inför lektion.

Spela in din egen presentation

  1. Spela in din egen presentation, tillsammans med din röst och gärna din egen bild. Det finns en rad olika verktyg för detta. Några exempel är ScreenPal, Canva och Loom
  2. Skapa hellre flera korta filmer än en lång. Ca 10 minuter brukar vara ett bra riktmärke.
  3. Publicera filmen. Verktygen ovan låter dig dela en länk till filmerna du spelar in, alternativt så skapar du en kanal på YouTube eller Vimeo där du samlar alla dina filmer för att sedan dela länkarna med klassen.