Meny

Yrkeshögskoleförbundet vill se utveckling och samarbete

Karin Wirdheim (Yrkeshögskoleförbundet) - “Det viktigaste idag är att vi får en långsiktighet inom yrkeshögskolan. Exempelvis är dagens beviljande av endast två starter förödande”.

Ackebrink fick äran att prata med Karin Wirdheim, ordförande i styrelsen för Yrkeshögskoleförbundet, om hur yrkeshögskoleförbundet arbetar för att utveckla yrkeshögskoleutbildning i Sverige.

Yrkeshögskoleförbundet vill se utveckling och samarbete

Foto: YH-förbundet

Wirdheim: - “Utbildningarna har blivit bättre och kvalitén har ökat men förutsättningarna för att driva yrkeshögskoleutbildning har blivit sämre”.

Vad är och gör Yrkeshögskoleförbundet?

- Vi är den största organisationen som arbetar tillsammans med olika utbildningsanordnare i Sverige. Vi arbetar kontinuerligt med att påverka utveckling och tillväxt inom yrkeshögskoleutbildning.

Vårt syfte är att tillvarata våra medlemmars intressen, arbeta med dessa och verka för en kontinuerlig kontakt med olika beslutsfattare inom området. Vi bildar opinion, träffar politiker, utbildningsdepartement, Skolverket och olika remissorgan.

Du kan läsa mer om oss på vår webbplats.

Yrkeshögskoleförbundet startade redan 1997 under försöksperioden med KY. Då ville många anordnare vara med och besluta om hur det skulle bli i framtiden. Vår målsättning är att främja utvecklingen av utbildningsformen och ta tillvara på våra medlemmars intressen och förutsättningar att med god kvalitét bedriva utbildningarna. Utbildningarna har blivit bättre och kvalitén har ökat men förutsättningarna för att driva yrkeshögskoleutbildning har blivit sämre.

Varför ska man som utbildningsanordnare vara med i yrkeshögskoleförbundet?

- Ju fler vi blir desto större möjlighet får vi att påverka opinionen och göra vår röst hörd. Det vi gör och säger är underbyggt av vad våra medlemmar tycker och tänker.

Vi finns där när olika utbildningsanordnare har behov av att fundera och utbyta tankar kring olika företeelser, positiva som negativa. Vi driver också kompetensutveckling för bl.a. utbildningsledare genom vår Utbildningsledarutbildning, kompetensutbildningspass på YH-forum och vi utvecklar en Handledarutbildning för våra medlemmar.

Hur önskar ni att utvecklingen ser ut inom yrkeshögskolan? Hur ser era visioner ut?

- Det viktigaste idag är att vi får en långsiktighet inom yrkeshögskolan. Exempelvis är dagens beviljande av endast två starter förödande.

Utbildningsanordnare förlorar personal, kan inte ha en långsiktighet med lokaler och saknar förtroende från arbetslivet. Arbetslivet är med och formar dessa utbildningar - hur ska man förklara för arbetslivet där behovet finns att utbildningen inte blir beviljad, trots gediget förarbete? Och hur ska vi göra med de studerande? De vet inte när eller om det finns utbildningar. Någon kanske väljer att läsa upp sina betyg på komvux för en utbildning för att senare kunna söka till den utbildning de vill gå idag. Det är en stor osäkerhetsfaktor och det känns som att vi lurar de studerande. Hade vi åtminstone fått tre starter beviljade hade det löst mycket och vi förstår att hade det funnits mer pengar hade det löst sig. Endast två starter är en hopplös situation. Det blir för ostabilt.

Vi anser också att ansökningsförfarandet tar för mycket tid och kraft. Det kostar både utbildningsanordnarna och myndigheten pengar. Det kostar alldeles för mycket att gå igenom tusentals ansökningar och bedöma dessa. Hur gör de när många utbildningsansökningar håller god kvalitét och de ställs mot varandra? Vilken tar de bort? Många anser att det känns som ett lotteri. Förra året beviljade MYH 30 % av utbildningarna. I år blir det ca 25 %. Det finns inte så många självklara orsaker kvar till att inte bevilja en viss utbildning.

Behöver vi öka kännedomen om yrkeshögskoleutbildning?

- Jag ser att det finns ett stort behov av att öka kännedomen kring yrkeshögskoleutbildning. Dels hos näringslivet men också hos de studerande. Många inom näringslivet har fortfarande svårt med att förstå skillnaden på gymnasieyrkesutbildning (yrkesvux) och yrkeshögskoleutbildning.

Här i Växjö och Kronobergs län har vi exempelvis ett nätverk av Ky/yrkeshögskoleanordnare som startade samtidigt som KY. Det senaste vi arbetade med var att gå ut med en ordenlig annonskampanj om vad YH är. Det är ingen reklam för våra yrkeshögskolor utan en ren informationskampanj om vad YH är och kampanjen uppmanar blivande studerande att söka yrkeshögskoleutbildning för att förverkliga sina drömmar och planer på studier och arbete.

Vad är de största utmaningarna med yrkeshögskoleutbildning de kommande åren?

- Förutom det jag nämnt tidigare tror jag att det handlar om hur vi ska engagera näringslivet samt hur vi ska hitta personal till våra utbildningar.

Många vågar inte släppa en anställning för att undervisa när de inte vet hur det blir i framtiden. Det är en ekonomisk utmaning. Det är dyrt att köpa konsulter och vi har inte råd med det bästa när vi inte har kontinuiteten i utbildningen.

Vi måste också arbeta med näringslivet för att vi ska lyckas motivera dem om varför det är värt att lägga tid och pengar på yrkeshögskoleutbildning.

Om du var generaldirektör för MYH, vad skulle du vilja göra då?

- Utöver det jag nämnt ovan kan jag tycka att vi har tappat de studerande och vad vi gör med dem egentligen. Vad har de yrkeshögskolestuderande för behov? Om jag hade varit generaldirektör skulle jag vara mån om att föra de studerandes talan, till exempel när det gäller kopplingen mellan yrkeshögskolestudier gentemot universitetsstudier. Hur kan de studerande använda yrkeshögskolepoängen när de söker till universitet och högskola. Jag skulle också arbeta mer med marknadsföring av yrkeshögskoleutbildning och berätta hur bra det är, med inriktning mot de studerande.

Vad tror du om årets ansökningsomgång?

- Jag tror att våra medlemmar kommer reagera med stor ilska. Man har ju hört att det inte riktigt finns pengar men det räcker inte som svar på varför man får avslag på sin ansökan. Det som retar mest är att utbildningsanordnaren och arbetslivet vet att det finns behov, alla studerande kommer få jobb efter sin examen och ändå finns inte ekonomin.

Jag tror också att många av oss anordnare undrar vilken kompetens de personer som går igenom våra ansökningar har. Detta väcker också en del kritik och gör anordnarna oroliga. MYH och vi talar också om olika nivåer. De pratar med de stora branscherna på hög nivå medan vi talar med de som finns direkt ute i arbetslivet. Behovet ser olika ut på olika nivåer.

Vi anordnare gör också arbetslivet besvikna när vi inte får våra ansökta utbildningar beviljade. Vi vet att vi har skrivit en bra ansökan. Vi vet att vi har skrivit den enligt lag och förordning och ändå får vi inte en beviljad start för att konkurrensen är för stor.

Tror du att vi kommer se ytterligare konsolidering i branschen? På vilket sätt?

- Vi ser en ökning år för år. De mindre anordnarna försvinner och de större går ihop. Många undrar om det är värt att fortsätta med yrkeshögskoleutbildning och hur länge. Vi vill utveckla yrkeshögskoleutbildning men det är svårt rent konkret. Det är främst mindre kommuner och anordnare som känner att de inte har tid, kraft och råd.

Jag tror på en långvarig samverkan mellan det privata och kommunala utbildningsanordnare. Vi borde kunna hjälpas åt med lokal, personal och utrustning. Vi borde arbeta mer tillsammans och för att få yrkeshögskoleutbildningen att gå ihop ekonomiskt. I förbundet uppmuntrar vi till att mötas i nätverk för att se hur vi kan arbeta vidare tillsammans.

Klicka här för att bli medlem i yrkeshögskoleförbundet och arbeta för utveckling och mer samarbete utbildningsanordnare emellan.

Hur tänker du kring utvecklingen av yrkeshögskoleutbildning? Tänker du som Karin Wirdheim? Kommentera gärna och dela med dig av dina tankar!

Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev

Anna Visuri

info@ackebrink.se

Kommentera gärna!

Vi modererar kommentarsfältet på vardagar mellan 09:00 - 16:00.

Se vår policy för sociala medier